Tillgångsallokering

I mina studier under R. Shiller diskuterade vi för ett par veckor sedan tillgångsallokering och jag tänkte därför skriva ner lite kring detta. Tillgångsallokering handlar alltså om var man ska placera sitt kapital. Ett exempel på detta skulle kunna vara 20% aktier och 80% ränta. Med den tillgångsallokeringen har man uppnått en standardavvikelse som är lägre än om man bara allokerar i ränta.

Jag hittade den här artikeln med lite matnyttig och enkel information som förklarar hur man kan tänka kring tillgångsallokering. En vanlig “mix” är aktier och obligationer (räntor). Följande bild och stycke fick mig att tänka till:

standardavvikelse

It’s interesting to note that being 40% stocks/60% bonds actually ends up with the same level of risk, but almost 2% more in average annual return. I think this is a big part of why you won’t see many model portfolios with more than 60% bonds. Also, I would note that as you get near 100% stocks, the slope of the curve gets flatter and you start taking on more risk without getting as much higher return.

Poängen är att om man maximerar sin risk så får man inte speciellt mycket extra avkastning jämfört med om man blandar in en del ränta i sin portfölj. Hur stor del av sin portfölj ska man då ha i aktier/ränta? En enkel modell är “120-ålder”. Dvs i mitt fall ska jag ha 120-30 = 90% aktier, 10% ränta i investeringsportföljen. I dagsläget har jag 100% aktier i min investeringsportfölj Jag tänker att min personliga buffert står helt utanför detta. (Tänker jag rätt eller fel då?)

Hur ser du på risk och avkastning? Borde jag blanda in mer ränta i investeringsportföljen? Min grundfilosofi har hela tiden varit att jag inte har något problem med standardavvikelsen eftersom jag inte ska realisera mina tillgångar på många många år.

4 thoughts on “Tillgångsallokering

  1. Räkna ihop allt sparande oavsett var du har det placerat. Sedan räknar du ut hur fördelningen är.
    Alternativet annars är att du räknar fördelningen enbart på ISK och bufferten. Förutsatt att bufferten då enbart är räntesparande kommer den alltid vara 100% . Då måste ISK även innehålla räntesparande ty annars blir fördelningen 100% aktier.

    • Jag skulle säga att du räknar med allt investerbart kapital, alltså exklusive buffert. Det kapital som du vill placera i aktier, fonder eller räntebärande papper med andra ord. Jag anser att det är bra att vara fullinvesterad och därmed ta mer risk då både du och jag är unga.
      Sedan kan det å andra sidan bra att ha en del kapital utanför aktier som kan användas vid kraftig nedgång.

    • Nej, det var kanske lite slarvigt av mig, för det gör ju inte jag heller egentligen. Men det brukar väl oftast klassas så.

      Dåligt skötta företag är risk ;-).

Leave a Reply